Kvinnan kan du sÀlja igen -och- igen -och- igen, tills hon Àr död.SÄ sÀger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna pÄ Palmedagarna i VÀsterÄs under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men Àven med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking Àr inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hÀlft fanns det prostituerade frÄn Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vÄgor och handlar om kvinnor som kommit till vÀstvÀrlden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentÀren Könskriget i 2005, som utgick frÄn en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förstÄelse av en betydelseskapande maktkamp dÀr media spelade en av huvudrollerna. . TvÄ övergripande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att uppnÄ syftet: 1. PÄ vilka sÀtt bidrar media till bevarande eller förÀndring av diskurser om feminism och feminister?2.

Sammanfattning:Efter den omtalade dokumentÀren "Könskriget" rördes det om i jourrörelsen. Bidrag hotades och jourernas legitimitet ifrÄgasatten. UtifrÄn den feministiska backlash som tycks ha sköljt in över det svenska samhÀllets feministiska organisationer var mitt syfte att undersöka hur de aktiva inom föreningarna SKR och ROKS uppfattar det samhÀlleliga motstÄndet samt att utreda hur de ser pÄ separatism, manligt samarbete och maligt ansvar. Som empiririskt underlag ligger kvalitativa intervjuer och ett frÄgeformulÀr och som teoretiskt bas har jag lagt Maud Eduards och Robert Connell. Uppsatsen har Àven som syfte att bredda förstÄelsen för jourrörelsens situation.

Men's violence against women is an issue that exists all over the world. There are several scientists and organisations that work with this issue in one way or another. In Sweden an organisation called ROKS, and a scientist called Eva Lundgren, has been in the limelight for medias attention several times. The impression has been given that Eva Lundgren is a very controversial scientist and that her research is very different from other research about men's violence against women.The aim with this essay is therefore foremost to look at research from different scientists and compare them to Eva Lundgrens research. I found three so called levels about why men use violence against women.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stÀrka unga kvinnor vars psykiska ohÀlsa fortsÀtter att öka. Statistiskt sett sÄ finns klara samband mellan den psykiska ohÀlsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbÀttra den psykiska ohÀlsan bland flickor samt att beskriva faktorer som pÄverkar det ideella arbetet pÄ tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod. Sju intervjuer genomfördes pÄ aktiva medlemmar pÄ olika tjejjourer och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

The following essay or thesis is a study over scientific endeavors in the fringe. It is a study of Riksorganisationen UFO-Sverige, whose proponents aim to make the UFO phenomenon (or phenomena) a subject of scientific scrutiny. To achieve this, the ufologists first have to redefine common concepts of ufology as pseudo science or religion, mainly by challenging definitions given by scientific sceptics on the one hand, and proponents of conspiracy theories or the new age environment on the other. Thus UFO-Sverige seeks to construct an alternative scientific identity in contrast to adversaries on both sides, each unwilling to give the UFO phenomenon any further examination. Following the work of Tomas Gieryn's sociological grip on questions of epistemology, especially concerning the social boundaries of science from other cultural categories through what has been labelled as epistemic boundary work, during which proponents of a particular field aim to achieve epistemic authority and thus the legitimate right to define what is and what is not science, I seek to analyze how questions of science and legitimacy are actualized in an intellectual environment or culture not broadly accepted as scientific.

I maj 2005 sÀndes en TV-dokumentÀr om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. HÀr syntes mÄnga stereotypa bilder av kvinnor som Àr aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder fÄr för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat pÄ vilka bilder som de upplever att andra har av dem. VÄr teoretiska ram bygger pÄ teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstÄnd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. VÄr metod bestÄr av kvalitativa intervjuer.

I föreliggande studie undersöks hur rÀttssÀkerheten tillÀmpas och tolkas allmÀnt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjÀnsten samt hur rÀttssÀkerheten tolkas och tillÀmpas nÀr det rör barn som Àr placerade pÄ ideella kvinnojourer. Studien Àr av rÀttssociologisk art. Metoden som anvÀnds i studien Àr en kombination av rÀttsdogmatisk metod och samhÀllsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rÀttsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhÀllsvetenskapliga undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken. Materialet bestÄr av texter samt intervju.

Den svenska vÀlfÀrden förknippas ofta med en vÀl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har vÀlfÀrdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat pÄ att det stöd och den trygghet som systemet förvÀntas tillhandahÄlla, inte Àr tillrÀckligt. FöretrÀdare frÄn frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren frÄn Riksförbundet barnens rÀtt i samhÀllet, Göran Harnesk, anser att vÀlfÀrden Àr under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel vÄldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istÀllet lÀggs pÄ frivilliga organisationer. Den svenska regeringen Àr en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess mÀnniskosyn: ?MÀnniskan Àr en social varelse, och som samhÀllsvarelser Àr vi alla beroende av varandra./../Frihet, jÀmlikhet och solidaritet Àr vÀrdeord som ytterst handlar om den enskilda mÀnniskans liv.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

AnmÀlningar av barnmisshandel ökar för varje Är. I mÄnga av dessa fallen Àr det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma mÄste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut nÀr de bor pÄ en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur ser personalen pÄ barnens vardag i allmÀnhet? Hur arbetar personalen med att hjÀlpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivÄ Àr för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag nÀr de bor pÄ kvinnojour?För att finna svar pÄ detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i nÄgra av de angrÀnsande kommunerna.

Syftet med studien har varit att undersöka hur personal pÄ kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjÀnsten fungerar. Dessa organisationer Àr bÄda betydelsefulla aktörer i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor och dÀrför Àr det viktigt att de kan mötas och ta tillvara pÄ varandras kompetenser för att uppnÄ en sÄ god samverkan som möjligt. FrÄgestÀllningarna som resultatet bygger pÄ Àr Hur tycker personalen pÄ kvinnojourerna att samarbetet med socialtjÀnsten fungerar? Finns det nÄgot som skulle behöva förÀndras för att förbÀttra arbetet och i sÄdana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjÀnst - finns det tydliga roller att förhÄlla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjÀlp till en utsatt kvinna? Informanterna i den hÀr studien arbetar pÄ sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att fÄ struktur pÄ empirin.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur personal pÄ ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för vÄldsutsatta kvinnor tolkar och förstÄr vÄld i nÀra relationer. Jag Àr ocksÄ intresserad av att göra jÀmförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller.Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nÀmnda verksamheter: tvÄ personer frÄn ideella kvinnojourer, tvÄ frÄn kommunala verksamheter, samt tvÄ frÄn socialtjÀnsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som Äterfinns i materialet, varefter jag jÀmfört svaren, för att hitta likheter och skillnader.De mest framtrÀdande resultaten Àr att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ mÀns vÄld mot kvinnor, dÀr man ser vÄldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istÀllet vÄldet mer som en familjekonflikt, som kan bero pÄ att familjen befinner sig i en svÄr livssituation. HÀr Äterfinns ocksÄ förestÀllningar om de sÀrskilda svÄrigheter som kan drabba invandrade familjer nÀr man kommer till Sverige.Skillnaderna i synsÀtt kan delvis förklaras med att man arbetar pÄ olika sÀtt, samtidigt som de olika synsÀtten ocksÄ ger olika lösningar pÄ problemet, vilket fÄr konsekvenser för hur man arbetar.

Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de fÄr i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda pÄ vilka behov de stödsökande anser sig ha dÄ de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkÀt avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehÄllsanalys och kategoriserades under teman.